det handlar om fotografier och en festlig fröken

tisdag 27 oktober 2009

Om att blotta sitt hjärta:




Jag är ledsen med för allt som är kvar är en dröm om vad kärlek kunde va.
Kom tätt intill det är okej, so I can shake you.
Får jag veta vad du tänker på?
Skulle du råna en bank för oss två?
Om det är så låt mig veta,
om det är nej så går jag,
jag ska inte tvinga dig.
Min vänner säger vakna upp och sluta tänk på det.
Låt honom inte ta dig.
Låt honom inte ta din kärlek ifrån dig.
Kunde du älska mig om jag föll i tusen bitar?
Jag vill ha allting.
Och jag vill ha dig,
jag tror jag ska kasta mig igenom fönstret,
rusa rakt in i ditt liv.
På tv säger dom att kärlek finns runt omkring oss
och astronauterna kan känna det långt bort.
Men kärlek har svikit mig allt för många gånger
och jag
jag vill ha dig.
Dimmiga dar, det var bra dar men vad fanns det att se klart?
Dimmiga dar, det var fina nätter.
Vi är förlorare vi två,
men det gör ingenting om dina händer vore här.

Du måste där ifrån den där staden drar ner dig till botten av svartån.
Uppsnärjd i det blå.
Vem kysste elin bakom ryggen på pj,
Var det den store poeten som hon var förälskad i?
Neonskyltar på gatorna sänder ljus till mig och skatorna.
Alla dansar och jag tänker, vad gör du ikväll?
Fanns det en plats i hennes värld för två,
snälla skicka ett vykort för jag undrar så.
Och du var sötare än dom men jag slängde bort dig igen,
jag slängde bort nån slags vän.
Det var så mörkt den kvällen jag gick hem,
jag hade hoppats på något.
"Men du sover ju du var ju inte på"
Jag hör att han är den rätta, för dom säger att du verkligen menar det.
Jag skäms för att be, men mitt hjärta är ditt att förstöra.
Och jag skäms för att säga att du är kvar i mig,
skratta åt mig då kommer jag kanske över det.
Och alla vill väl ha dig nu?
De har väl väntat på det här?
Det som är skrivet är skrivet och livet är livet.
Det gör inte ont när hösten kallar.
Det gör inte ont så länge du är med mig.
Jag tror vi flyger rakt in i solen.
Men kom då!


jag skrev ett brev. ett riktigt brev med frimärken.
blottade mitt hjärta och fick det sönder vridet som en disksvamp.
livet är poesi.

måndag 26 oktober 2009

f.ö stal hon mitt hjärta



vackra ord är svårt att uttrycka på ens ett och halva språk, engelskan.
jag menar svenska ska ju vara mitt första men efter 1 och en halv månad i england och london så känns engelskan
som minst mitt första och en halva språk.
nu är jag i svearike för en 8 dagars visit
men saknar att prata engelska redan efter ett par dagar utanför london.
i lördags dansade jag mig svettig till 90 tals musik med ett gäng fina människor som jag hemskt glad över fortfarande är klassiferade som vänner.
under den kvällen som var en rejält emotionell och som avrundades i paulines trygga famn med hemskt våta kinder så träffade jag på en kandensisk brud som jobbade som engelsk lärare i örebro och som precis flyttat hit. både hon och jag var otroligt tacksamma att ha någon att prata engelska ordentligt med. jag och hon lurade ett par människor att jag var born and breed i londy och det var fabulöst kul.

söndag 25 oktober 2009


det värmer och sticker i hjärtat samtidigt.
i det kapitulerande itu delade hjärtat.

idag är jag tom. bakfyll. lycklig över att få hänga med familjen och laga stark tofu och varma rotfrukter som blir krispiga i ugnen.
jag dansade mig svettig igår till massa 90 tals musik, drack engelsk cider, saknade london enormt, glädjes över att hänga med fina människor som fortfarande som tur är kära vänner, lurade människor att jag var engelsk med en alldeles för grovt pålagd engelsk accent som lät bra i mina berusade öron.
allt jag gör är jag tudelad i kanske som en liten trasig pepparkaka.
jag drack glögg med mandlar och russin i igår!
det är tur att jag har ett extraliv i en betydligt större stad en bit bort.'
jag ska skriva allt om livet i londy men nu är jag torr i munn och har en klen röst,
efter att berättat allt för alla många gånger om. och orden verkar inte vilja droppa ut genom fingertopparna och på tangenterna.
if you were there beware.